Uponor

Hur kan barn lÀra oss att lösa klimatförÀndringarna?

För denna blogg talade vi med Lars NĂžrgĂ„rd Holmegaard - VD pĂ„ vattenverket i Lemvig, Danmark. Intervjun hölls pĂ„ World Water Congress 2022 i Köpenhamn.

VÀlkommen till Urbanista Blogg. En blogg dÀr vi diskuterar utmaningarna för vattenhantering i den nordiska lÀnderna. Allt frÄn sÀker dricksvattentransport till lösningar för dagvattenhantering för hÄllbara stadsmiljöer. Urbanista bloggar baseras pÄ Urbanistas podcasts. Denna blogg baseras pÄ en intervju med Lars NÞrgÄrd Holmegaard - VD pÄ vattenverket i Lemvig, Danmark. Intervjun gjordes pÄ World Water Congress 2022 i Köpenhamn.

Hur Àr situationen i Danmark just nu nÀr det gÀller innovationer och vad gör vattenleverantörerna för att skapa fler innovationer?

Vi har stora problem med höga vattennivÄer. Det kommer bara mer och mer. SÄ, vad skall vi göra? De senaste 25 Ären har grundvattennivÄn ökat mer Àn en meter och det regnar mer och mer; sett över 40 Är har det regnat 25 % mer sÄ vi har stora problem med klimatförÀndringarna och vi mÄste göra nÄgonting! Hur kan vi leva sÀkert pÄ jorden i framtiden?

Se hela den engelska intervjun!

Man kan verkligen se att vattennivÄerna stiger i Danmark. Vad kan man göra?

Ja, kustlinjen kommer nĂ€rmare och nĂ€rmare, sĂ„ vi mĂ„ste göra nĂ„gonting. 
PĂ„ grund av dessa problem startade vi Klimatorium 2015. Det Ă€r en oberoende organisation som har som mĂ„l att ta fram riktiga lösningar för klimatproblemen. Och framstĂ„ende arkitekter byggde ett vackert hus som gjorde att vĂ€rlden fick ögonen pĂ„ oss. Men mĂ„let var inte att endast bygga ett vackert stĂ€lle utan ett stĂ€lle dĂ€r vi kunde arbeta tillsammans och dĂ€r personer kunde komma och hjĂ€lpa oss med problemen.

Kan du utveckla det arbete som Klimatorium gör?

Vi kĂ€nner att universiteten har lösningar för alla klimatutmaningar, men endast 30 % av lösningarna har aldrig realiserats. Vi vill att saker ska bli gjorda pĂ„ riktigt. 
Vi har skapat en fyrdubbel Helix dÀr alla samarbetar. Vi hittar problemen och sammanför dem med nya rön frÄn universiteten. Vi hittar företag som kan erbjuda lösningar, och vi hittar mÀnniskor som lever med dessa problem, t ex skolbarn, och nÀr vi lÄter barn och dessa mÀnniskor samarbeta hittar vi bra lösningar.

Hur har responsen varit frÄn de kommunala bolagen?

NÀr vi startade var det mest ett rop pÄ hjÀlp, eftersom ingen hade varit pÄ vÀstkusten och sett problemen, som vi har. Men pÄ grund av Klimatorium blev det mycket enklare att koppla ihop myndigheter, universitet och företag. SÄ nu snurrar det pÄ mycket snabbare. Alla kan se problemen, sÄ det Àr lÀtt att agera.

SĂ„, det handlar om samarbete? Att hitta en gemensam grund och vilja av politiker?

Ja. Men en annan sak som vi ser, Àr att tala med barnen, de har mycket goda idéer. NÀr vi startade, insÄg vi att om vi kommuncerar pÄ ett sprÄk som barn förstÄr, sÄ gÄr de hem till sina förÀldrar och hjÀlper dem att inse hur de ocksÄ kan hjÀlpa till. VÄra barn utbildar oss.

Varför tror du att detta lockar barnen?

Kanske för att de Àr rÀdda för att jorden inte kommer att existera, nÀr de vÀxer upp. Men nÀr vi frÄgar dem, har de sÄ mÄnga bra idéer och genom att prata om idéerna, Àr de inte lÀngre rÀdda.
Och ibland sÄ arbetar vi med barn i 12-ÄrsÄldern som kommer med sÄ mÄnga bra idéer att vi hjÀlper dem att realisera dem.

Hur har de danska vattenföretagen reagerat pÄ detta initiativ?

Vi ser oss sjÀlva som ett fyrtorn för vattenteknologi. Vi arbetar för att hitta problem och sammanföra dessa med företag. PÄ detta sÀtt kan vi ta in andra vattenföretag i processen genom att hitta nya lösningar. För nÀrvarande Àr 48 företag involverade i vÄr verksamhet.

Kan du ge nÄgra exempel om fisknÀten?

Det finns sÄ mÄnga fisknÀt i haven som bara flyter omkring. Vi skulle kunna ta upp dem och brÀnna för energi, men med tanke pÄ CO2-utslÀppen skulle det vara som att brÀnna ner alla skogar i vÀrlden. Men om vi kunde ÄteranvÀnda plast? Vi har ett företag i Danmark som kan sÀrskilja plaster frÄn varanda sÄ att vi kan ÄteranvÀnda dem.
Å andra sidan, har vi alla dessa rör. 1/3 av den danska ekonomin investeras i markförlagda rör. SĂ„, varje gĂ„ng vi grĂ€ver upp ett utjĂ€nat rör kunde vi ersĂ€tta det med ett rör av Ă„tervunna fiskenĂ€t.

Ett bra exempel pÄ en cirkulÀr ekonomi

Ja, ett bra exempel pÄ hur vi arbetar med andra företag inom Klimatorium. NÀr vi startade trodde vi att det skulle bli för dyrt, men tack vare de stigande oljepriserna Àr det billigare att ÄteranvÀnda plast.
Jag tror att vi i framtiden fÄr se mer och mer produkter som Àr tillverkade av Ätervunna material. Vi mÄste vÀrna om vÀrldens resurser.

Vad kan andra lÀnder lÀra sig av Danmark?

Börja tala med varandra och med barnen. Om du kan förstÄ ett barn att förstÄ, kommer det att bli enklare att tala med andra vuxna.

Vad Àr nÀsta steg i Danmark?

För nĂ€rvarande Ă€r krisen vatten, men det kommer snart att bli fosfor, för att vi anvĂ€nder det pĂ„ ett felaktigt sĂ€tt och vi behöver se över hur vi anvĂ€nder saker. 
Jag Àr inte rÀdd för framtiden eftersom vi mÀnniskor hittar sÀtt att överleva pÄ, det Àr det vi gör.

 
Lyssna till hela den engelska intervjun
Dela